Tjeeenna. Sitter & kikar på Vakna med the Voice, tycker det är rätt tråkigt sen Isabella började vara med i studion. Hon skulle ge "bloggtips" & ett av dom va "uppdatera ofta" man ba nooo shit liksom...
Nu ska jag dra igång Gossip Girl & koka kaffe, kanske hinner med ett träningspass innan jag åker till västerås, hm.. Ni kan inte tänka er vad jag hade för mig igår. Jag var ute & sprang med Dennis,hurtigt va ;)
Dikten nedanför skrev min syster till mig när jag var tretton, visst är den vacker
Johanna Maria Börjesson, syster. Två personer, två års skillnad, två hjärtan, en och samma önskan, att vi alltid kommer stå varandra lika nära som vi gör nu. Du är en av dom mest betydelsefulla människor i mitt liv och jag kommer alltid finnas där för dig. Bara tretton år ändå har du blivit tvingad att försöka se ljus i livets mörka stunder. En vacker flicka på tretton somrar som just insett att med lycka följer olycka. Gumman, livet är fyllt av mörker och ljus, olycka som tar död på lyckan men var du än är och vad som än händer vill jag vara den som får dig att se ljuset igen. Du för tjänar inte bättre, du förtjänar det bästa som finns och en dag kommer du inse hur underbar du är. Visst bråkar jag med dig, visst tjatar jag på dig men det är bara för att jag älskar dig så pass mycket att jag inte vill att du ska ta några fel steg i onödan. Enligt min mening har du lyckats. Redan på en del barn ser man vilka som lyckas i livet, du är en av dom. När dina ben bar dig för första gången med försiktiga steg förstod alla runt om kring att dom kommer bära dig hela livet. På en vacklande färd som juste börjat på allvar men som kommer bli en underbar resa. För en så älskvärd och vacker person som du kan inte misslyckas. Johanna Maria Börjesson, syster, bästa vän, livskamrat. <3
